Min hund var också hysteriskt rädd för gungan i början och jag trodde aldrig att hon skulle klara av den. Men nu är det det roligaste hon vet!

Vi lärde in den mycket mycket långsamt. Först fick hon bara sätta framtassarna på den och fick då klick och belöning, successivt börjad ejag hålla upp brädan några centimeter och fortsatte att klicka och belöna. När hon tyckte det var helt okej, började jag släppa brädan när hon satte tassarna på den (fortfarande bara upphöjd ett par centimeter) När den slog i backen så klickade jag och belönade. Successivt höll jag den högre och högre upp och lät den slå ner från den höjden. Höjde bara brädan om jag såg att hon tyckte det var helt okej och frivilligt klev upp på den igen. Blev hon rädd så tog vi ett steg tillbaka. 

När hon väl tyckte det var kul med ljuder så stagade vi upp gungan på två små bord så att den nästan stod helt rak, men kunde vippa max nån decimeter. lockade upp henne och placerade bästa externbelöningen vid gungans slut (då på bordet). I början tyckte hon det var hemskt, så vi fick ta det i mycket små steg med gott godis. men successivt kunde jag flytta borden så att gungan fick mer och mer utrymme att röra sig på. Mot slutet hade vi bara en låda under i ena änden för att minska gungandet lite grann, men då tyckte hon att det var så oerhört kul att jag snabbt kunde ta bort den. Nu springe rhon som en besatt på gungan och hon vill inte ens ha belöning eftersom det är belönande nog för henne att få springa på gungan… knappt så jag får henne därifrån när vi tränar :D 

Parallellt med att vi började träna på att gilla ljudet gungan gör vid nedslag så skrammeltränade vi även hemma - dvs att jag byggde upp små torn av te.x metallföremål som hon själv fick välta för att få belöning. Kanske inget alla hundar behöver min min tjej tycker att ljud hon själv orsakar är fruktansvärt. I övrigt är hon inte ett dugg ljudkänslig men sådant som orsakas av hennes egna tassar är det värsta som finns. ¨¨

Visst tog det ett tag men jag tycker att det var väl värt det, för nu har jag en hund som inte har något annat än positiva associationer till gungan och som aldrig tvekar att ta den.

#1 Tycker Saraes tips var bra! 🙂

Min hund (BC) har otroligt svårt för rörliga underlag, och är otroligt rädd om sina tassar. Så jag började hemma med en skärbräda som jag tejpade fast en penna (alltså inte hög höjd) undertill och klickade för att han med sina tassar fick brädan att röra sig och att tillslut kunna stå på brädan och vippa fram och tillbaka.

Sen tog vi korv och koppel och husse på ena sidan och matte på andra sidan. Matade upp honom i lugn och ro. Rörde yttepyttelite på vippen uppallad (så som #1 beskriver) och berömde. Snart så tog jag upp honom till mitten och där vippade jag själv över hela brädan och lät honom gå ner, snart så fick han mer och mer själv börja vippa och jag fångade brädan, fångade senare och senare, snart slog den i själv.